Jämtlandsalternativet
>
Du som vill jaga...
>
Jaktområden
>
Här kan du bo !
>
Tåssåsen sameby
>
Bakgrund / historik
>
Andra jaktalternativ
>
Till startsidan !
>
Initierad av SSR:s Jämtlandsprojekt och finansierad med medel
från EU:s jordbruksfond.

Produktion:
ng.labba medieproduktion

Tåssåsen sameby - tradition och förnyelse...

Tåssåsen tidigt ute

Det här är inte första gången som Tåssåsen agerar "pilotsameby" när det gäller småviltjakt.
I Jämtland höjdes i mitten på 1980 talet röster för att förändra upplåtelsepolicyn beträffande småviltsjakten på renbetesfjällen. Fram till dess hade ripjakten varit utarrenderad till privatpersoner, många gånger i flera generationer. Det var i det närmaste omöjligt för nya jägare att komma i åtnjutande av jaktmarker.

Samebyarna i Jämtland blev tidigt på det klara med att utvecklingen inte går att stoppa, och att småviltsjakten måste göras tillgänglig för flera jägare. Samebyarna engagerar hösten 1986 före detta rennäringsdirektören Iwan Lundberg för att göra en utredning om förutsättningarna för en utökad ripjakt.
Den utredningen visade klart att det inom samebyarna fanns en uttalad vilja att själva ta hand om och administrera en utökad ripjakt.

Nytt försök 20 år senare

Tåssåsens sameby hade redan på 1960 talet, i samebyns utvecklingsplan, tagit upp tanken på att själva administrera ripjakts och fiskeupplåtelser.
Men 60-talet var inte mogen för ett så radikalt förslag, och framställningen avslogs följaktligen av dåvarande lappväsendet.
I mitten på 80 talet gör samebyn ett nytt försök. Efter två års diskussioner ansöker Tåssåsens sameby 1987 om att själva få sköta om upplåtelseverksamheten från och med hösten 1987.
Efter många och långa diskussioner i rennäringsdelegationen beslutas att Tåssåsen skall få bli pilotby under en tvåårsperiod.
Provverksamheten i Tåssåsen startar 1987. Två år senare förlängs den med ytterligare tre år.
1992 görs en utvärdering som utmynnar i ett beslut om upplåtelse till och med utgången av 1994.
Vad som hänt sedan dess är välkänt.
Riksdagens beslut, 1992, om den fria småviltsjakten slår undan benen för Tåssåsens jaktförening "Giehren", som läggs på is, och allt utvecklingsarbete stannar av.
Men vi är nu tillbaka på plan. Försöksverksamheten går in på sitt fjärde år, efter beslut av Länsstyrelsen.

SAMEBYFAKTA

  • Tåssåsen sameby är belägen ca 5 mil nordväst om Svenstavik i Bergs och Åre kommuner i Jämtlands län. Samebyn gränsar i väster mot Handölsdalen sameby.
    I samebyn finns idag 13 rennäringsföretag som tillsammans äger ca 5500 renar.

  • Samebyn håller på att i bokform skriva ned sin historia. Del 1 som handlar om Skolgång och Traditionell kunskapsöverföring gavs ut i dec. 2012 och kan beställas från samebyn. Den kan också laddas ner eller läsas som pdf-fil från länken: Tåssåsensboken del 1

  • 1972 gjorde en kusin till Olof Johansson en dokumentärfilm om Glen och Tåssåsens sameby. Den filmades i 16mm svartvit film med separat ljudupptagning. Samtliga som intervjuades är idag bortgångna. Den handlade om samebymedlemaarnas framtidstro, renskötsel, jakt, fiske, slöjd och turism. Filmen har nu digitaliserats och med den nu levande upphovsmannen, Göran Wedholms medgivande så gör vi den tillgänglig för allmänheten. Filmen är 17 minuter lång. Se den på

  • Samebyns sommarland utgörs av området Lunndörsfjället, Anarisfjällen och Oviksfjällen.
    Vinterbetesmarkerna sträcker sig ända ner mot Älvros och Ytterhogdal.

  • Sommarvistet Bartjan ligger 5 km från byn Tåssåsen och används varje sommar i samband med kalvmärkning. På hösten kan ripjägare hyra kåtor och stugor för boendet. Hela vistet har genomgått en renovering under de senaste åren. En alldeles ny skrift om Bartjan finns. Ladda hem filen genom att klicka på: Bartjan.pdf (2,04 MB) och läs mera. Skriften kan också köpas via www.gaaltije.com för 60 kr.

  • Den största markanvändningskonkurrenten är turism och det rörliga friluftslivet inom och i anslutning till samebyns åretruntmarker och i Klövsjöfjällen.

  • Skogsbruket försvårar och direkt omöjliggör renskötsel inom stora områden och splittrar upp sammanhängande vinterbetsområden. Förhållandet till storskogsbruket är emmelertid gott då dessa är FSC-certifierade och då också accepterar vinterbete på sina marker, har årliga samråd med samebyn och tar viss hänsyn till renskötseln. Förhållandet är även gott till många av de privata markägare som inte deltagit i processer mot samebyarna.

  • Samebyn har tillsammans med tre andra samebyar förlorat vinterbetesrätten i Härjedalens kommun på 700 privata markägares marker i det s.k. Renbetesmålet som avgjordes i Hovrätten och vann laga kraft i april 2004. Därefter har en övereskommelse med markägarna träffats om att få beta mot en viss avgift på deras marker. I en annan process som bara berörde Tåssåsens sameby och markägare i Rätan-Klövsjö området så skedde en förlikning där markägarna medgav att sedvanerät på deras marker finns.

Olof T Johansson är f.d. ordförande i Tåssåsen sameby och ordförande i Jaktföreningen Giehren.
Kungen var en återkommande nöjd jaktgäst senast det begav sig i Tåssåsen sameby.