|
Tåssåsen tidigt ute
Det här är inte första gången som Tåssåsen agerar "pilotsameby" när det gäller småviltjakt.
I Jämtland höjdes i mitten på 1980 talet röster för att förändra upplåtelsepolicyn beträffande småviltsjakten på renbetesfjällen. Fram till dess hade ripjakten varit utarrenderad till privatpersoner, många gånger i flera generationer. Det var i det närmaste omöjligt för nya jägare att komma i åtnjutande av jaktmarker.
Samebyarna i Jämtland blev tidigt på det klara med att utvecklingen inte går att stoppa, och att småviltsjakten måste göras tillgänglig för flera jägare. Samebyarna engagerar hösten 1986 före detta rennäringsdirektören Iwan Lundberg för att göra en utredning om förutsättningarna för en utökad ripjakt.
Den utredningen visade klart att det inom samebyarna fanns en uttalad vilja att själva ta hand om och administrera en utökad ripjakt.
Nytt försök 20 år senare
Tåssåsens sameby hade redan på 1960 talet, i samebyns utvecklingsplan, tagit upp tanken på att själva administrera ripjakts och fiskeupplåtelser.
Men 60-talet var inte mogen för ett så radikalt förslag, och framställningen avslogs följaktligen av dåvarande lappväsendet.
I mitten på 80 talet gör samebyn ett nytt försök. Efter två års diskussioner ansöker Tåssåsens sameby 1987 om att själva få sköta om upplåtelseverksamheten från och med hösten 1987.
Efter många och långa diskussioner i rennäringsdelegationen beslutas att Tåssåsen skall få bli pilotby under en tvåårsperiod.
Provverksamheten i Tåssåsen startar 1987. Två år senare förlängs den med ytterligare tre år.
1992 görs en utvärdering som utmynnar i ett beslut om upplåtelse till och med utgången av 1994.
Vad som hänt sedan dess är välkänt.
Riksdagens beslut, 1992, om den fria småviltsjakten slår undan benen för Tåssåsens jaktförening "Giehren", som läggs på is, och allt utvecklingsarbete stannar av.
Men vi är nu tillbaka på plan. Försöksverksamheten går in på sitt fjärde år, efter beslut av Länsstyrelsen.
SAMEBYFAKTA
- Tåssåsen sameby är belägen ca 5 mil nordväst om Svenstavik i Bergs och Åre kommuner i Jämtlands län. Samebyn gränsar i väster mot Handölsdalen sameby.
I samebyn finns idag 13 rennäringsföretag som tillsammans äger ca 5500 renar.
- Samebyns sommarland utgörs av området Lunndörsfjället, Anarisfjällen och Oviksfjällen.
Vinterbetesmarkerna sträcker sig ända ner mot Älvros och Ytterhogdal.
- Sommarvistet Bartjan ligger 5 km från byn Tåssåsen och används varje sommar i samband med kalvmärkning. På hösten kan ripjägare hyra kåtor och stugor för boendet. Hela vistet har genomgått en renovering under de senaste åren. En alldeles ny skrift om Bartjan finns. Ladda hem filen genom att klicka på: Bartjan.pdf (2,04 MB) och läs mera. Skriften kan också köpas via www.gaaltije.com för 60 kr.
- Den största markanvändningskonkurrenten är turism och det rörliga friluftslivet inom och i anslutning till samebyns åretruntmarker och i Klövsjöfjällen.
- Skogsbruket försvårar och direkt omöjliggör renskötsel inom stora områden och splittrar upp sammanhängande vinterbetsområden. Förhållandet till storskogsbruket är emmelertid gott då dessa är FSC-certifierade och då också accepterar vinterbete på sina marker, har årliga samråd med samebyn och tar viss hänsyn till renskötseln. Förhållandet är även gott till många av de privata markägare som inte deltagit i processer mot samebyarna.
- Samebyn har tillsammans med tre andra samebyar förlorat vinterbetesrätten i Härjedalens kommun på 700 privata markägares marker i det s.k. Renbetesmålet som avgjordes i Hovrätten och vann laga kraft i april 2004. I en Tingsrättsdom den 8 augusti 2005 förlorade samebyn även vinterbetesrätten på privata fastigheter i Rätan-Klövsjöområdet. Domen har överklagats. Domen i sin helhet finns att ladda ner som PDF-fil från Olofs hemsida under fliken "Pressfolder"
|
|